Ursprungligen publicerad i tidningen Digital Life

Min farmor brukade alltid säga att ”Spel baserade på filmer är ungefär lika välkomna som blödande munsår på höstkanten”. Med denna oskrivna regel i bakhuvudet är det med avsmak jag sätter tänderna i ännu ett spel vars titel innehåller ordet Batman, men oj så fel man kan ha.

Välanvänd licens

Rocksteady Studios har varken giriga hollywoodproducenter att blidka eller bortskämda snorungar att lura. Vad de har är teknik, berättarlust och god smak; istället för att snegla mot bioduken baserar de hela sitt universum på egna visioner och tillsammans med ett färgsprakande karaktärsgalleri uppstår någonting helt unikt. Det är såhär en licens ska användas!

Spelet tar sin början innanför mentalsjukhuset Arkham Asylums tjocka murar, en plats lika vacker som skräckinjagande, innerligt designad med en svulstighet som aldrig övergår till att kännas smaklös. Det är här stadens psykopater spärras in och eftersom Batman av etiska skäl är motståndare till dödsstraff har de blivit ganska många, och tro mig när jag säger att de är psykopater. De värsta busarna i Rocksteadys dystopi skulle skrämma slag på självaste Heath Ledger.

I skydd av mörkret 

När Batman kommer till anläggningen är det för att säkerställa att ärkerivalen Jokern verkligen blir inlåst. Naturligtvis är det en fälla och innan han vet ordet av har den ikoniska clownen tagit över hela Arkham och släppt lös en arme av illasinnade, hämndlystna och fula våldsverkare för att puckla på den maskerade hjälten. Till sitt försvar har Batman sina nävar, sina ben och en hel arsenal av innovativa vapen.

Om man ska hårdra det så handlar det om att smyga och slåss. Konceptet är beprövat, men det är sällan momenten är såhär finslipade och oproblematiskt genomförda. Smygarbiten fungerar särskilt bra och bidrar till att göra spelet stämningsfullt.  Närvarokänslan är total och när man lurpassar i skuggorna högt uppe på en avsats för att vänta in rätt tillfälle att svepa ner. Just då är man Batman.

Går som på räls

Slagsmålen ser otroligt sköna ut, med varierade akrobatkonster som skulle göra vilken ninja som helst knäsvag. Problemet är att spelaren inte behöver göra så mycket mer än att hamra på slagknappen och ibland kontra. Det känns nästan som om spelet går av sig självt, och det är ett problem som inte bara rör närkamperna. Rocksteady tar verkligen spelaren i handen för att ledsaga denne genom hela spelet. Man fullkomligen bombarderas av ledtrådar och vet hela tiden vart man ska gå på ett sätt som känns lite snopet.

Batman: Arkhamn Asylum är ett otroligt varierat och mysigt spel med minnesvärda bossfighter och en helt fantastisk design. Det är lite för lätt och lite för kort, men det hindrar det inte från att vara ett av årets absolut bästa spel. Som gjort för regniga höstkvällar.

Betyg 9