Ursprungligen publicerad i Digital Life nr 3 2013

Johnossi – Bejakar Livets övergångar

2004 började John Engelbert och Oskar Bonde spela tillsammans under namnet Johnossi. Skivdebuten dröjde bara fem månader men det var först med 2010 års album Mavericks som de nådde ut på allvar. Sedan ett drygt år tillbaka har de arbetat med sitt fjärde album, Transitions, och nu är de återigen redo att frälsa världen med bombastiska trummor, ekande gitarrmattor och innerlig lyrik. 

– I och med att vi har varit hemma och kunnat sova i våra egna sängar har det varit ett lugnt år, men arbetsmässigt har det varit ganska krävande och tungt. Det verkar bli så när vi ska spela in skivor, berättar trumslagaren Oskar när jag träffar duon på skivbolagets kontor i Stockholm.

Oskar och John ler sällan på bild och det råder inga tvivel om att de tar sin musik på blodigt allvar. Det är inget lättsamt jobb de har. De sätter hård press på sig själva och den här gången var vägen till studion längre än vanligt:

– Det var en ganska seg process. När vi väl går in i studion har vi kommit jävligt långt, men vi spenderar mycket tid i replokalen. Vi ratade mycket av det vi skrev, men efter
att ha kämpat i ett år kände vi att vi hade tillräckligt mycket bra grejer, konstaterar John.

Er förra skiva var otroligt framgångsrik. Är ni snabba med att sätta upp nya mål?

– Vi har alltid nya mål. På gott och ont. Vi vill alltid bli större, men samtidigt vill vi bli det på rätt sätt. Vi har tackat nej till mängder av grejer som kanske hade kunnat göra oss ännu större, men vi vill jobba mer långsiktigt och göra det som känns rätt. Just nu är vårt mål att komma vidare, spela på större ställen och spela i fler länder, svarar John.

– Det kan vara farligt också, för att vi är ganska dåliga på att stanna upp och se var vi är någonstans. När vi når ett mål tänker vi knappt på det, för då har vi redan satt upp ett nytt, flikar Oskar in.

– Det är också lite därför vi har döpt skivan till ”Övergångar”, för att vi själva vill bli bättre på att bejaka övergångarna. Man försöker ta sig någonstans hela livet och sedan dör man. Så ska det inte behöva vara. Man måste ju få njuta. Av livet. Och det är så jävla svårt.

Hur trivs ni med kändisskapet? 

– Vi håller medvetet en ganska låg profil. Om man är känd så är det självvalt. Man väljer att synas på röda mattan när man går på någon dålig film. Man behöver inte ens låta sig bli plåtad när man går på sånt. Vi väljer att inte leva i den världen och därför kan vi leva ett ganska lugnt liv.

– Om vi är kända för någonting ska det vara för att vi har skapat någonting som har betytt någonting och inte för att vi har varit med på någon bild, fortsätter John.

Transitions inleds med den suggestiva låten Into the Wild. John berättar att den inte var tänkt som en hyllning till filmen med samma namn, men att de samtidigt kan ställa sig bakom filmens budskap.

– Alla människor som föds på jorden har rätt till vad jorden har att erbjuda. Bara för att det finns städer och att man blir placerad där betyder det inte att man måste leva det livet. De flesta väljer det livet, men det är en nyttig insikt att ha.

Nu ska ni ut och turnera igen. Hur känner ni inför det?

– En av höjdpunkterna är ju att bli klar med en skiva så att man kan lägga den bakom sig. Nu behöver vi möta en publik för att känna att det är på riktigt. Det ska bli grymt kul att komma ut igen. Allting känns så jävla nytt av någon anledning. Som en nystart.

– Såhär inbäddade i hemmalivet och tryggheten har vi aldrig varit förut, så kanske blir det mer chockartat att åka på turné den här gången, fortsätter Oskar. Jag håller med om att det känns lite som en comeback, även om vi aldrig har varit borta.